När vi har lov så brukar vi försöka att åka iväg en sväng och upptäcka nya platser i vårt fantastiskt vackra Portugal. Ana, vår portugisklärare är den som tipsar oss för det mesta (muito obrigada querida Ana) och än så länge har vi inte blivit besvikna en enda gång på de resmål som hon rekommenderar till oss, tvärtom! Det går dessutom inte att låta bli att förundras över hur mycket det här förhållandevis lilla landet har att erbjuda. Stränder, pittoreska byar, fantastiska storstäder, bad och surfing, vingårdar, vacker natur, vandringar, cykling, historiska borgar och byggnader, spännande mat, mängder av vackra kyrkor, fotboll .... ja jag kan hålla på hur länge som helst. Jag hade inte en aning om detta när vi tog chansen att ge oss ut på äventyr och flyttade hit för drygt två år sedan.
Den här gången åkte vi till Dourodalen som ligger i norra Portugal. Dourodalen är främst känd för sitt unika portvin, goda Douroviner och vackra natur och det var verkligen magiskt vackert! Här går vi en kvällstur.
Vilfred börjar bli så stor nu men Pingu är fortfarande viktig!
Nästa morgon tog jag en morgonjogg, förutom att jag vaknar alldeles för tidigt så finns det många fördelar med denna nya ovana vana, att vara morgonpigg. Det gäller nog också att börja lära sig att anpassa sig efter den och inte vara uppe för sent på kvällarna, hur det nu ska gå....
Otroligt vackert var det i alla fall och det blev nog mer fotografering än jogging men ändå en sann lisa för själen som någon så fint kommenterade mina bilder. Tänk vad det yttre påverkar vårt inre lugn ändå. Viktigt att tänka på i många sammanhang!
Vi bodde i Peso da Reguá, jättevacker plats precis vid Dourofloden. Vårt hotell var ok, man får vad man betalar för, men vill man bo fint tycker jag absolut att man ska bo på någon av de vackra vingårdarna som ligger i omgivningarna. Bilden är varken från vårt hotell eller någon vingård utan bara ett hus längs gatan i Peso da Reguá.
Den katolska kyrkan är stark i Portugal.
Vi åkte på en utflykt norrut, till Chavez. En mysig liten stad, nära den spanska gränsen i norr.
Vår första resa med Pokémon Go, jag tycker att den bidrog till familjefriden faktiskt.
I Chavez fanns bara ett av tornen kvar av ringmuren. Det var dock fint och välbevarat.
Mysigt lunchställe.
Ibland så....
Vår plan var att bada i varma källor i Chavez. De hade dock stängt utebassängen för året. Det fanns en hel anläggning med både Spa och medicinska bad men det var ingen direkt barnaktivitet och krävde minst en halvdag så vi får ta det en annan gång.
När vi kom tillbaka till Peso da Reguá så åkte jag och Johan på vinprovning. Vill man hjälpa till och trampa druvor ska man åka till Douro i september, det ska vi göra någon gång! Man plockar alla druvor för hand och trampar dem med fötterna. Det känns väldigt genuint. Nu i slutet av oktober så skiftade vinodlingarna i höstfärger och det var otroligt vackert. Vi besökte den gamla och fina vingården Pacheca.
Vingården var gammal och anrik. Roligt att se!
Vi fick prova både portvin och rött vin. Jag är inte så förtjust i portvin överhuvudtaget men älskar det röda vinet.
Vi hämtade upp barnen och tog en pizzakväll. Gott!
Morgonpromenad innan vi packade ihop oss för att åka söderut.
Vi körde småvägarna till Lagua, det var så vackert att till och med Johan tyckte vi skulle stanna för ett fotostopp. Det händer inte så ofta!
Inte så lätt att fånga på bild men det var magiskt!
I Lagua fanns en rolig kyrka högst upp på kullen, med Pokéstopp på vägen upp, kan det bli bättre?
Höstbild, där vi bor är de flesta löven gröna och sitter kvar på träden. Inte alla men många.
Utsikten uppifrån kyrkan.
Fontänerna tyckte barnen var roliga.
Vi såg endast en liten del av Dourodalen och kommer absolut att åka tillbaka. Här är verkligen så vackert som alla säger! På hemvägen gjorde vi en avstickare till Piódáo. Mer om det i ett eget inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar