Återhämtning

 Hej kära ni

Jag skriver i bloggen för att inte kasta operation och andra detaljer på den som bara scrollar runt på telefonen. Här på bloggen blir det lite återhämtningsfokus ett tag framåt men sen lovar jag att det kommer kommer blandas upp med några Indieninlägg, jag har ju inte skrivit om vår fantastiska resa dit i julas och Thomas besök här i maj.. 

I måndags var det operation. Jag väcktes kl 06, duschade för tredje gången med descutan, tror jag det heter, starkt medel som varken håret eller min psoriasis tycker om. Sen kördes jag iväg till operation kl 07. Där fick jag prata med kirurgen som ritade och fixade. Det var samma kirurg, Karin, som jag träffade när vi var uppe i juni för inskrivning så det kändes bra. Lite strul med sövningen, infarten funkade inte så när jag borde ha somnat så var jag fortfarande vaken. Men det löste de såklart och sen sov jag lugnt medan kirurgerna gjorde jobbet. De var två stycken och höll på i tio timmar. När jag kom till uppvaket var jag superorolig för ingen kunde berätta för mig varför det dragit ut så på tiden. De visste att det blivit någon typ av komplikation men inte vad det var. Till slut dök det upp en tjej som lugnade mig och sa att allt verkade blivit gjort som det var tänkt och att det kanske var ngt i processen som strulat men att resultatet såg fint ut. Då blev jag lite lugnare. Men det var sannerligen ett par jobbiga timmar. I samband med cancern sa personalen alltid om det gått bra förutom om det var dåliga besked, då hänvisade de alltid till läkaren. 

På avdelningen blev jag väl mottagen och de kollade  det nya bröstet varje timme i ett dygn. Det blev inte mycket sömn första natten, undersökt varje timme och alla tankar som for runt i huvudet. På morgonen kom ronden, rätt hastigt men då fick jag veta att kärlet de tänkt använda på vänster sida av magen var inte tillräckligt bra och det fanns också för mkt ärrvävnad efter mitt kejsarsnitt på huden och fettet där. Därför fick de även gå in på höger sida i magen för att hämta ett kärl, hud och fett där. Detta innebär lite längre läkningstid eftersom detta ligger innanför magmusklerna och det nu blev på båda sidorna. Får vänta ett tag med situpsen med mina kära systrarna Kallur (De har en träningsapp som heter Vibes som Anna EM tipsat mig om och som även jag gillar väldigt mycket). De fixade också till ful ärrbildning efter mina två tidigare canceroperationer, öppnade upp vid lymfan ;där jag ju har lymfödem) och satte två kärl till nya bröstet, ett ordinarie och ett reserv. Jag hade massa stum ärrbildnad under bröstet också som jag har haft ont av och som de nu har fixat till. Så de verkar ha varit väldigt noggranna och då är det inte konstigt att det tog lite extra tid. Jag är såklart innerligt tacksam för det. Tänk vad de kan göra ändå, helt otroligt!  De gör många sådana här operationer vilket märks på både läkare och sköterskor, de har vanan inne vilket känns väldigt tryggt. 

Nu börjar återhämtningen. går var största utmaningarna att ta mig ur och i sängen, det kämpar jag fortfarande med men det går bättre och bättre. Jag blev av med dropp och katetern igår men har kvar tre drän. För den lyckligt ovetande kan jag berätta att drän är slangar från opererade områden som är fästa vid en påse för att sårvätskan och blodet ska rinna ut där. Så nu har jag en i nya bröstet och två i magen. Det är lite meck att hålla ordning på dem men annars ser det värre ut än vad det är. Jag hade lite för mycket blod i dem idag, förhoppningsvis blir jag av med dem imorgon. Kanske får jag behålla något drän när jag ska hem men jag håller tummarna att jag blir av med dem innan dess. Jag tror jag ska hem på fredag, Johan kommer upp och hämtar mig efter att Vilfred har dragit ut två visdomständer. 

Jag tränar på att andas ordentliga andetag, har en gördel hårt spänd runt magen så då blir det lätt ytlig andning, tränar på i och ur sängen samt gå lite i korridoren. Jag har haft gåbord men har nu släppt det. Fysioterapeuten har varit här med övningar så det är bra sysselsättning och bra att komma igång direkt. 

Världen är lite liten just nu, här i ett rum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Ni får gärna skriva och berätta vad som händer er i världen utanför, stort och smått.Varmt tack för all omtanke och pepp! Det betyder mycket! Fortfarande inga bilder här via telefonen men det kanske är lika bra. Drän, nyskapade bröst, ärr, konstgjord navel och sjukhusbilder kanske ni helst vill slippa ändå 😀

Varma kramar 🥰 ❤️💕