Hej kära vänner
Den här fina skylten hittade vi på en vandring längs havet. Tror det ska bli mitt nya motto :-).
Jag hoppas att det är bra med er alla! Jag märker att jag uppdaterar bloggen med rätt långa tidsintervaller, senast jag skrev så var det dags att avsluta år 2022 och nu har redan mer än halva 2023 gått. Ja, ja, det kanske är lite lagom :-).
Vad har då hänt sedan sist, en hel massa förstås. Här kommer några saker, ni som känner mig väl vet att jag har svårt att inte ta med allt men jag tränar.
Vi har fortsatt med padeln i Snp, det är roligt även om det blev lite som att börja om från början för mig. Nu börjar jag dock känna att jag är någorlunda tillbaka i den form som jag var i innan cancerresan började. Det känns bra och om ett par veckor drar årets matcher igång. Det ser jag verkligen fram emot!
I mars fick jag chansen att följa med på padelresa till Spanien, så mysigt! Jag var osäker på om kroppen skulle hålla och det var även lite nytt att bara ha ett bröst men det gick fint, säkert beroende på att både sällskapet och vädret var toppen!
I maj var jag tillbaka i Portugal för första gången sen vi flyttade hem. Känns inte helt bra med flera flygresor samma år men jag kände att jag i alla fall inte flugit på några år så då är det kanske förlåtet. Det var jag och Helene, väldigt mysigt. Vi spelade padel, promenerade till Cascias, solade och badade på stranden i Carcavelos, hälsade på på Svenska skolan, var inne i Lissabon och träffade kära vänner.
I april firande vi både Alice och Vilfred <3
Linus tog studenten i början på juni. Vi åkte upp i samlad trupp, det var glädjande, länge sedan vi fått med alla.
Vilfred vår lille minsting, gick ut nian i juni. Det var fint och lite vemodigt, nu lämnar vi LMG även som föräldrar, en fantastisk skola som har varit en stor del av vårt liv i många år.
Vi inledde sommarlovet med att de som ville i familjen fick åka till Portugal. Det blev ersättning för den resan som vi skulle ha gjort första påsken som vi var hemma som först blev uppskjuten några år pga av Covid och sen av att jag blev sjuk. Det blev Johan, Lovisa och jag som ville åka. Pojkarna var hemma och var hundvakter. Vi hade en härlig resa med sol, bad, rundvandring i Lissabon där Lovisa fick ta del av våra favoritplatser, de som hon var för liten för att uppskatta det när vi bodde där. Vi hälsade också på på skolan, träffade vänner och spelade mycket padel. Så trevlig padelklubben är, önskar så att vi hade haft den på närmare håll!
Lite mer folk på stranden än när jag var här förra gången.
Det bästa med att åka i början av sommaren är att en direkt kommer in i ledighetskänsla. För mg var det ett extra efterlängtat sommarlov eftersom jag behandlades förra sommaren.
Jag var på vandringsresa till Öland med gamla BK-gänget, väldigt mysigt!
Vi var också i stugan, Johan var där en längre sammanhängande period medan jag åkte lite fram och tillbaka för att få familjelogistiken att fungera. Här är mamma och familjen Kling på besök.
Här är mamma och Nils Magnus ute och fikar.
Klingarna på besök.
Sommarens projekt var att bygga om dansbanan. Nu var det väl ärlighetens namn mest Johan som fixade men här lyckades jag fånga när Jesper skruvar och Alice supportar.
Vi firade också fler födelsedagar, både Lovisa, Jesper och jag fyller under sommaren.
Jag var en sväng i Västervik och hälsade på Helene, mysigt!
Vi tog en tur till Ystad. Där besökte vi filmutställningen. Roligt!
En härlig kväll i Landskrona med Anna och Marcus.
En lite för kall och regnig sommar för min smak som älskar sol och värme men några gånger blev det bad och bus, här i Billebjär.
Någon stranddag i Lomma blev det också.
Vi var också på flera konserter. Först ut var Håkan Hellström i Helsingborg. Håkan är ju alltid Håkan.
Lovisa och jag var på Carola i Malmö och ja, Carola är ju alltid Carola. Lovisa är ett stort Carolafan.
Lovisa och jag var också på Lisa Nilsson i Bjärred. Så fint, jag får väl säga att jag är ett riktigt Lisa Nilsson fan.
Mest roligheter under sommaren men några tråkigheter också. Jag hade lite problem med min mage vid ett par tillfällen, andra gången så pass att jag fick åka till akuten och blev inlagd med dropp. Det blev diagnostiserat som inflammerade tarmfickor. Inte alls skönt faktiskt men tacksam att det inte var något värre.
Bästa stödet och trösterskan.
Vi hade finbesök från Portugal, mysigt!
Lena, Mariannes dotter, var också här fast det fastnade inte på bild. Så fint att ses!
Jag och Anna hade en mysig vandring från Landskrona till Rydebäck.
Det var ovanför den här hängmattan som skylten, vila en stund fanns. Anna tog chansen.
Det blev även ett friskt dopp.
Lovisa har spelat teater, både på inne- och utescen.
Jag har medvetet undvikit att ta med något jobbrelaterat. Men här kommer en bild på några av mina kära kollegor när vi gjorde en trevlig uppstartsaktivitet.
Förra helgen var vi uppe i Växjö och firande Freddes födelsedag, gott och trevligt!
Johan och jag sov i stugan och då blev det sista klart på bänken utanför bastun.
Nu är vi framme vid idag, då hade vi fint Portugalbesök, mysigt.
Alice skaffade sig nya fina kompisar.
Här kommer också en hälsouppdatering till er som har varit tålmodiga och läst hela vägen hit. Efter mina två bröstoperationer förra våren och 15 strålningstillfällen förra sommaren så var jag under hösten galet trött. Kanske var en bidragande orsak att jag jobbade för fullt och försökte köra på som vanligt. I efterhand så tänker jag att jag kunde tagit det lite lugnare men just då var det mitt bästa sätt att hantera allt, försöka låta allt vara som vanligt så mycket det gick.
Under våren blev jag bättre på att prioritera och då var jag också lite piggare. I mars var jag på ettårs-kontroll och fick positiva besked, det var väldigt glädjande. Kvarvarande behandling är hormonell behandling, tamoxifen som jag ska äta i sammanlagt åtta till tio år, vilket innebär sju till nio år till. Av den får jag diverse biverkningar men inget som jag inte kan stå ut med då den minskar risken för återfall.
Jag har haft lite trassel med mina lymfkörtlar och fått gå på kontroller och ha armstrumpa för att förhindra utökat lymfödem men nu har jag precis fått lägga av den, jag håller tummarna och hoppas slippa bakslag.
Jag har också varit på besök på plastikkirurgen i Malmö och fått klartecken att ställa upp mig i kö för rekonstruktion. Det är en stor operation, de tar i så fall skinn, fett och blodkärl från magen och formar det till ett nytt bröst, tänk vad de kan ändå. Jag har inte hundra bestämt mig, jag har börjat vänja mig vid livet med ett bröst men tänker att det är klokt att stå i kö i alla fall så har jag valet, det är lång kötid, minst ett år, förmodligen flera så det finns gott om tid att fatta ett beslut.
Att min cancerresa har påverkat hela familjen visste vi förstås men på vilket sätt? Vilfred fick i uppgift i svenska innan han slutade på LMG att göra ett sommarprat. Han som är blyg och försiktig av sig och varken vill synas eller höras i en grupp överraskade mig stort när han frågade om han fick prata om min cancer i sitt sommarprat. Han beskriver det så fint och klokt tycker jag och jag är så tacksam för att pedagogerna stöttade honom så bra, både i tillkomsten och i att han vågade spela upp det för sina klasskompisar. Här finns det om någon vill lyssna <3
Vilfreds sommarprat
Glöm inte att krama era nära och kära, det behöver ju inte tvunget vara era mammor!
Ha det fint, kramar Linda
